Svensk Kultur [0]

Nothing Mathers [Online] 04 jun 2018, 18:00

Brännvin och stärkelse av potatis: Om Eva Ekeblad och potatisen


Eva Ekeblad, född De la Gardie, upptäckte att man kan framställa stärkelse och puder av potatis, men redogjorde också för hur denna råvara kunde användas till att bränna brännvin. En annan av hennes uppfinningar var en särskild tvål som var avsedd för blekning av bomullsgarn. År 1748 valdes hon in i Kungliga Vetenskapsakademien och blev därmed den allra första kvinnliga ledamoten där någonsin.



Friheten att skriva och trycka - Svenska tryckfrihetsförordningen firar 250 år och möter nya utmaningar
I 1700-talets Sverige kom tre samtida kvinnor att, på olika sätt och i olika utsträckning, utmärka sig inom vetenskapen. Dessa kvinnor var botanikern Elsa Beata Bunge (1734-1819), Maria Christina Bruhn (1732-1808), som uppfann krutskyddspåsen, samt Eva Ekeblad (1724-1786).


Eva Ekeblad, född De la Gardie, (1724-86) var den allra första kvinnan som valdes in i Kungliga Vetenskapsakademien.
Fotografi av målning av Gustaf Lundberg (1695-1786).
De var alla tre relativt kända bland sina samtida, men i dag är det nog Ekeblad som är bäst ihågkommen då hon blev den allra första kvinnliga ledamoten i Kungliga Vetenskapsakademien, som grundades 1739 och i dag delar ut Nobelpriset i kemi och fysik.

Eva och hennes make, Claes Ekeblad d.y. (1708-71) delade ett stort intresse för naturvetenskap. Claes hade valts in i Vetenskapsakademien år 1740 och var mycket intresserad av just potatisodling.


Potatisen i Sverige

Potatisen har funnits i Sverige sedan omkring mitten av 1600-talet. Den ska ha odlats av Olof Rudbeck d.ä. (1630-1702) i dennes botaniska trädgård omkring år 1658. Exakt hur potatisen kom till Sverige är däremot oklart. På 1600-talet tycks den främst ha varit en prydnadsväxt. Det var först på 1720-talet som Jonas Alströmer (1685-1761) upptäckte att potatisen kunde bli basföda för folket och började därför försöka popularisera den. Även Claes Ekeblad d.y. odlade potatis, vilket innebar att hans unga hustru dagligen kunde komma åt växten.


Jungfru var en måttenhet som användes på 1700-talet för brännvin. 1 jungfru = 8,18 cl. +
Anledningen till att Eva Ekeblad kom sig för att göra brännvin av potatis var att hon inte tyckte att det var rätt att göra brännvin av spannmål, som behövdes så väl till brödbakning. Idén att bränna brännvin av potatis var visserligen inte ny. Redan 1741 hade den nämligen lagts fram, sannolikt av Jacob Albrecht von Lantingshausen (1699-1769), som väl kände till kontinentens potatisbränning.

Dock var det Eva Ekeblad som gjorde idén till verklighet och i sin uppsats Försök at tillverka bröd, brännvin, stärkelse och puder af potatos skriver hon följande om potatisbränningen:

I brist af tilräcklige och stora potatos [potatisar], har man för denna gången med detta försök ej kunnat gå längre, än at af 2 lispund [1 lispund = 8,5 kg] och 6 marker [1 mark = 340 g] små och släta potatos man allenast bekommit et qvarter [1 kvarter = 32,7 cl] brännvin. Vid sjelfva bränningen är för öfrigit intet annat at i akt taga, än at potatos måste förut vara väl sönderstötte.

Potatisbröd och potatismjöl

Hon upptäckte även att det går att framställa stärkelse (potatismjöl) av potatis. Ur stärkelsen gjorde hon ett puder och hon redogör för framställningen av detta detaljerat i samma uppsats. Det var en invecklad process i flera steg.

Hon tar också upp hur man med potatis som ”blifvit förut kokade och väl sönderstötte” kan baka bröd. Månaden efter att hon skickat in denna uppsats till Vetenskapsakademien blev hon invald, då hennes upptäckt ansågs vara väldigt betydelsefull. Hon bevistade dock inget av akademiens sammanträden då kvinnans ställning i vetenskapliga sammanhang var relativt svag in på 1800-talet.

Hennes upptäckter fick inte desto mindre stort genomslag då hon såg till att sprida kunskapen om potatisen med dåtidens kalender. Pudret som framställdes av potatisstärkelsen blev mycket populärt, i synnerhet i det övre samhällsskiktet, då det kom att användas som ansiktspuder och till att pudra peruken eller håret (alla använde inte peruk) och därmed ersatte det giftiga puder i blyvitt som dittills hade använts.

Själva potatisstärkelsen kom att användas i matlagning, främst vid tillredningen av såser.

Till följd av resultaten av Eva Ekeblads olika experiment med potatisen ökade potatisodlingen i Sverige kraftigt, men det gjorde även alkoholproblemen då allt fler fick möjlighet att bränna brännvin i sina hem.

Potatisstärkelsen och potatispudret var dock inte hennes enda uppfinningar. År 1752 skickade hon in ytterligare en uppsats till Akademien som bar titeln Beskrifning på tvål, som är tjenlig til bomulls-garns blekning och i vilken hon ingående redogjorde för en tvål hon uppfunnit som var avsedd att användas till blekning av bomullsgarn.

Tvålen var gjord i talg och ister och hon hade dessutom tillsatt ”12 marker Salt”, men denna uppfinning tycks inte ha fått lika stort genomslag som hennes upptäckter av allt man kan göra med potatis.
Den som sätter familjen främst.

AFS 2018 Challaalaa